Juridiskt prisma · 2026-08-24
ArkivSVEN

Juridiskt prisma — 2026-08-24

Uppdaterad: 2026-08-24 15:58
Dagens nyheter genom ett juridiskt prisma – grundat i vår databas över svensk lagstiftning.
Original — ordagrant från källan Analys — vår juridiska insikt (inte en källa)

Dagens nyheter genom det juridiska prismat (3)

Urval efter juridisk vinkel. För varje: original → faktakoll och rättslig grund → saklig analys.
Filtrera efter rättsområde:
Original — Dagens Nyheter
Bråket om Kry: Västsverige hotar stämma Sörmland Kopiera länk
Det politiska styret i Västra Götalandsregionen har tröttnat på att betala pengar till nätläkartjänsten Kry, utan att kunna granska underlagen. – Om vi inte får veta vad vi betalar för tänker vi stämma Region Sörmland, som sköter Krys…
Analys
Enligt Lag (2018:1277) 4 § ska leverantörsfakturor till upphandlande myndigheter eller enheter vara elektroniska fakturor enligt europeisk standard.
Lag (2016:1146) 5 § ger tillsynsmyndigheten rätt att förelägga en upphandlande enhet att lämna uppgifter eller visa handlingar.

Kärnfråga

Regionernas omedelbara rättsläge styrs av om VGR har rätt till fakturaunderlag för vård som regionen finansierar. Tvisten gäller därför inte bara Kry, utan kontrollen över offentligt finansierade betalningsflöden mellan regioner. Den exakta rättsfrågan är om Sörmland kan hålla inne underlag med hänvisning till sekretess, när VGR betalar ersättning som går via Sörmland. Relevanta regler i underlaget är främst Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) om listning och valfrihet, samt Lag (2018:1277) om elektroniska fakturor till följd av offentlig upphandling.

  • Enligt Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) får listning göras hos utförare i regionens egen regi eller hos utförare med kontrakt enligt 8 kap. 3 § lagen (2008:962) om valfrihetssystem.
  • Samma utdrag anger att listning inte påverkar patientens möjlighet att välja offentligt finansierad öppen vård enligt 9 kap. 1 § patientlagen (2014:821).
  • Enligt Lag (2018:1277) 5 § är upphandlande myndigheter och enheter skyldiga att ta emot och behandla sådana fakturor.

Rättslig bedömning

VGR:s starkaste rättsliga position i underlaget är kopplad till betalningsansvaret och behovet av granskning. My Alnebratt anger att VGR vill kunna granska allt som regionen finansierar, och att beloppen gäller flera hundra miljoner kronor per år. Sörmlands position bygger enligt nyheten på sekretess. Lag (2018:1277) 3 § anger att lagen inte tillämpas när elektronisk faktura skulle innebära risk för röjande av sekretessuppgifter.

  • Sörmland behöver hantera fakturor från Kry utan att röja sekretesskyddade uppgifter.
  • VGR behöver underlag som gör det möjligt att bedöma vad regionen betalar för.
  • Kry berörs eftersom tidigare granskningar lett till skriftlig varning om digitala möten som inte borde ha gett ersättning. Om tvisten förs till domstol blir den praktiska frågan vilka uppgifter som måste lämnas ut för kontroll. Domstolen behöver då väga VGR:s granskningsbehov mot den sekretessinvändning som Sörmland anger. Upphandlingsreglerna får betydelse eftersom källorna behandlar offentliga köp och fakturor. I SJVFS 2012:39 anges att kommuner och myndigheter som köper varor eller tjänster omfattas av upphandlingslagarna.
  • Lag (2009:47) 4 § visar att en regionnämnd kan uppdra åt anställda i en inköpscentral att besluta vid upphandling.

Underlaget innehåller ingen rättspraxis. Analysen kan därför inte bygga på något angivet rättsfall.

Följder

Det mest realistiska första scenariot är att regionerna når en lösning om kontrollerad insyn i fakturaunderlagen. Då kvarstår Krys ersättningsmodell, men med tydligare granskningsbarhet för VGR. Ett andra scenario är att VGR slutar betala ut pengar till Region Sörmland. Det skulle direkt flytta konflikten från insyn till betalningsskyldighet och riskera en bredare tvist om ersättning. Ett tredje scenario är att VGR väcker talan mot Sörmland. Då blir domstolens uppgift att pröva om Sörmlands vägran att lämna underlag kan bestå mot VGR:s kontrollintresse. För Kry är den praktiska risken fortsatt granskning av vilka digitala möten som ska ge ersättning. Tidigare granskningar har redan lett till skriftlig varning från Region Sörmland och Region Stockholm. För marknaden innebär konflikten att digital vård finansierad via andra regioner kan möta hårdare krav på spårbar fakturering. Det gäller särskilt när ersättningen uppgår till flera hundra miljoner kronor per år för en region.

Källor:
Rättslig grund (3)
Tandvårdslag (1985:125) (statute)
protetiska arbeten och andra behandlingar som syftat till att permanent ersätta förlorad vävnad. Lag (2025:1436). 4 a § Där det bedrivs tandvårdsverksamhet skall det…
protetiska arbeten och andra behandlingar som syftat till att permanent ersätta förlorad vävnad. Lag (2025:1436). 4 a § Där det bedrivs tandvårdsverksamhet skall det finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård skall kunna ges. Lag (1996:788). 4 b § Vårdgivaren ska tillhandahålla en specificerad faktura avseende kostnaderna för den tandvård en patient tagit emot om patienten avser att begära ersättning för sina kostnader för vården i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämpning av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård, i den ursprungliga lydelsen. Lag (2016:656). Tandvård som bedrivs av regioner Regionens ansvar
Lag (2013:513) om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (statute)
läkemedel: sådana läkemedel som enligt läkemedelslagen (2015:315) är avsedda att tillföras människor, 6. andra varor: sådana varor som avses i 18 och 20 §§ lagen…
läkemedel: sådana läkemedel som enligt läkemedelslagen (2015:315) är avsedda att tillföras människor, 6. andra varor: sådana varor som avses i 18 och 20 §§ lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m., 7. hjälpmedel: sådana hjälpmedel som avses i 8 kap. 7 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), 8. förbrukningsartiklar: sådana förbrukningsartiklar som avses i 8 kap. 9 § hälso- och sjukvårdslagen, 9. övriga vårdprodukter: produkter som inte omfattas av definitionerna i punkterna 5-8 men som tillhandahålls vid hälso- och sjukvård eller tandvård och som en patient får vid vårdtillfället. Lag (2017:65). 4 § Det som i denna lag sägs om en region gäller även en kommun som inte ingår i en region. Lag (2019:959). Rätten till ersättning
Patientlag (2014:821) (statute)
om vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz. Lag (2026:213). 2 a § Om kostnaden för vården av en patient ska ersättas i…
om vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz. Lag (2026:213). 2 a § Om kostnaden för vården av en patient ska ersättas i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämpning av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård, i den ursprungliga lydelsen, ska vårdgivaren informera patienten om 1. att hälso- och sjukvården och dess personal står under tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg (IVO), 2. det register om anmälan av verksamhet m.m. som förs av IVO enligt 2 kap. patientsäkerhetslagen (2010:659), och 3. möjligheten att begära ersättning enligt patientskadelagen (1996:799) eller från läkemedelsförsäkringen och om patientnämndernas verksamhet. Lag (2016:658).
Original — Aftonbladet
Nya mässlingsfall efter Urkult Kopiera länk
Ytterligare tre personer har smittats av mässling med koppling till utbrottet vid Urkult-festivalen.
Analys
Anmälan enligt Smittskyddsförordning (2004:255) 3 § ska göras skriftligen senast dagen efter misstänkt eller konstaterat fall.
Patienten är enligt Smittskyddslag (2004:168) 2 kap. 7 § skyldig att lämna de upplysningar som han eller hon förmår lämna vid smittspårning.

Kärnfråga

Smittskyddsläget efter Urkult styrs främst av vårdens och smittskyddsläkarnas skyldigheter, inte av någon visad sanktion mot festivalen. När 30 fall knyts till samma utbrott blir den praktiska följden spårning, råd och uppföljning över regiongränser. Den rättsliga frågan är vilka åtgärder myndigheter, läkare och enskilda måste vidta efter misstänkt eller konstaterad smittspridning. Bedömningen styrs av Smittskyddslag (2004:168) 1 kap. 1, 3–6 §§, 2 kap. 1–2, 5–7 §§, 3 kap. 6–7 §§, 6 kap. 2, 6–9 §§ och Smittskyddsförordning (2004:255) 3 och 6 §§.

  • Enskilda ska enligt Smittskyddslag (2004:168) 2 kap. 1 § medverka genom uppmärksamhet och rimliga försiktighetsåtgärder.
  • Den som vet eller har anledning att misstänka smitta ska enligt 2 kap. 2 § vidta åtgärder som skyddar andra mot smittrisk.

Rättslig bedömning

De nya fallen i Västerbotten, Sörmland och Jämtland Härjedalen aktualiserar samordning mellan regionernas smittskyddsläkare. Smittskyddslag (2004:168) 6 kap. 6 § kräver att smittskyddsläkare samarbetar med varandra och med behandlande läkare. Folkhälsomyndighetens roll passar med Smittskyddsförordning (2004:255) 6 §, eftersom myndigheten ska fortlöpande sammanställa och utvärdera anmälningar enligt 2 kap. 5 § smittskyddslagen. Den måndagsuppdatering som nämns i nyheten är därför en del av ett system där rapporterade fall omvandlas till nationell lägesbild.

  • Smittskyddsläkaren ska enligt 6 kap. 2 § 1–5 smittskyddslagen informera allmänheten, ge råd till utsatta grupper, se till förebyggande åtgärder och följa upp fall.
  • Vid behov ska smittskyddsläkaren se till att personer som kan ha utsatts för smittrisk hittas och får råd samt förhållningsregler.

När de flesta smittade är under 18 år får proportionalitetsbedömningen en särskild barnrättslig komponent. Smittskyddslag (2004:168) 1 kap. 4 § kräver att åtgärder inte går längre än försvarligt, och att barnets bästa särskilt beaktas. Det visar inte heller någon regel som gör festivalarrangören ansvarig enbart på grund av att smittspridning startade vid festivalen.

Följder

Det mest realistiska scenariot är fortsatt medicinsk och administrativ uppföljning av redan exponerade personer, eftersom inkubationstiden efter festivalen uppges ha gått ut. Det talar för färre nya fall, men ändrar inte skyldigheterna vid varje misstänkt eller konstaterat fall. För ovaccinerade barn och deras vårdnadshavare får reglerna störst praktisk betydelse genom råd, försiktighetsåtgärder och eventuell kontakt med behandlande läkare. För regionerna ligger tyngdpunkten på samarbete och på att jämna ut informationen mellan lokala utbrott.

  • Om smittspårningen pekar på fler exponerade ska dessa underrättas och uppmanas att uppsöka läkare enligt Smittskyddslag (2004:168) 2 kap. 7 §.
  • Nästa steg är Folkhälsomyndighetens och regionernas fortsatta sammanställning och uppföljning.
Rättslig grund (3)
Smittskyddslag (2004:168) (statute)
risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och som kräver extraordinära smittskyddsåtgärder. De allmänfarliga sjukdomarna och vissa andra smittsamma…
risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och som kräver extraordinära smittskyddsåtgärder. De allmänfarliga sjukdomarna och vissa andra smittsamma sjukdomar skall anmälas eller bli föremål för smittspårning enligt bestämmelserna i denna lag. Sådana sjukdomar benämns anmälningspliktiga sjukdomar respektive smittspårningspliktiga sjukdomar. De allmänfarliga sjukdomarna anges i bilaga 1 och de samhällsfarliga sjukdomarna i bilaga 2 till denna lag. Lag (2004:877). Allmänna riktlinjer för smittskyddet 4 § Smittskyddsåtgärder skall bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och får inte vara mer långtgående än vad som är försvarligt med hänsyn till faran för människors hälsa. Åtgärderna skall vidtas med respekt för alla människors lika värde och enskildas integritet. När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver.
Smittskyddsförordning (2004:255) (regulation)
Inledande bestämmelse 1 § I denna förordning ges kompletterande föreskrifter till smittskyddslagen (2004:168). De uttryck och benämningar som används i förordningen har…
Inledande bestämmelse 1 § I denna förordning ges kompletterande föreskrifter till smittskyddslagen (2004:168). De uttryck och benämningar som används i förordningen har samma betydelse som i lagen. Anmälningspliktiga sjukdomar 2 § De smittsamma sjukdomar, utöver allmänfarliga sjukdomar, som skall vara anmälningspliktiga och som därmed skall anmälas enligt föreskrifterna i 2 kap. 5 § smittskyddslagen (2004:168) anges i bilaga 1 till denna förordning. Anmälan 3 § En anmälan enligt 2 kap. 5 § smittskyddslagen (2004:168) skall göras skriftligen senast dagen efter den dag då den som är skyldig att göra anmälan - misstänkt eller konstaterat fall av smittsam sjukdom, eller - misstänkt eller funnit smittämne av sådan sjukdom vid analys i ett laboratorium som utför mikrobiologisk diagnostik.
CASE OF A.D. v. MALTA (case_law)
(b) be placed under the supervision of a specified person; (c) submits to further medical examination, medical testing, immunisation, medical treatment or counselling…
(b) be placed under the supervision of a specified person; (c) submits to further medical examination, medical testing, immunisation, medical treatment or counselling; (d) discloses to an authorised officer the name and address of any other person with whom contact by that person may result or may have resulted in the transmission of the disease; (e) refrains from doing anything which may cause the spread of disease.
Original — Expressen
Misstänkte mördaren tillbaka i Brattås – vägrar delta på mordplatsen Kopiera länk
Här vägrar den misstänkte Brattåsmördaren – klädd i häktets gröna kläder och med handfängsel – delta när rätten besöker mordplatsen på måndagsmorgonen. – Han ville inte vara med på rundvandringen, säger mannens advokat Johan Lavås efter…
Analys
Den styrs främst av Rättegångsbalken 35 kap. 4 §, där rätten prövar bevisverkan med hänsyn till allt som förekommit.
Vid utevaro från bevisupptagning får beviset ändå tas upp om handläggningen ska fortsätta, enligt Rättegångsbalken 35 kap. 9 §.

Kärnfråga

När den tilltalade vägrar följa rundvandringen blir vägran inte ett eget skuldbevis, men rätten får väga beteendet i bevisvärderingen. Eftersom mordmålet fortsätter samma dag, blir huvudfrågan om synen på platsen kan tas upp och dokumenteras trots hans passivitet. Den exakta rättsfrågan är vilken verkan en parts underlåtenhet att fullgöra något i rättegången får. 9 §.

  • Det som rätten iakttar vid en syn på stället ska antecknas, enligt Rättegångsbalken 6 kap. 3 §.
  • Om underlåtenheten sannolikt beror på laga förfall ska den inte leda till påföljd eller läggas personen till last, enligt Rättegångsbalken 32 kap. 6 §.

Rättslig bedömning

Här är den tilltalade häktad, transporterad till gården och kortvarigt ute ur bussen, men han deltar inte i rundvandringen. Underlaget visar inte laga förfall, utan ett uttryckligt val att inte medverka vid rekonstruktioner på platsen. Rätten får därför låta synen fortsätta och anteckna vad ledamöterna iakttar vid gården. Det följer av Rättegångsbalken 35 kap. 9 § och 6 kap. 3 §, inte av någon skyldighet för honom att bidra till rekonstruktionen.

  • Domstolen får värdera hans vägran enligt Rättegångsbalken 35 kap. 4 §, men endast tillsammans med allt annat som förekommit. Hans berättelse i rättssalen får därför större processuell betydelse än själva vägran att gå med. Han har sagt att han kom till gården efter skrik, såg två män lämna platsen och drog in kvinnan i ladan av rädsla för misstanke. Den berättelsen ska prövas mot åberopad bevisning, platsiakttagelser och hans agerande efter händelsen.

Följder

Det mest realistiska nästa steget är att tingsrätten fortsätter huvudförhandlingen och låter parterna knyta synen till sin bevisning. Försvaret kan hävda att vägran saknar bevisvärde och att hans berättelse förklarar kontakten med brottsplatsen. Åklagaren kan hävda att passiviteten och den sena sammanhängande berättelsen ska bedömas mot övriga omständigheter. Rätten avgör däremot inte skuld på grund av vägran ensam, utan genom den samlade bevisvärderingen.

  • För den tilltalade står trovärdigheten i hans alternativa förklaring i centrum.
  • För målsägandena får synen betydelse genom vad rätten själv iakttar och antecknar.
  • För domstolen är den praktiska uppgiften att skilja platsiakttagelser från slutsatser om skuld.
Rättslig grund (3)
Rättegångsbalk (1942:740) (statute)
besluta att den tilltalade skall hämtas till rätten antingen omedelbart eller till en senare dag. Lag (2005:683). 15 § Kommer målsäganden eller den tilltalade tillstädes…
besluta att den tilltalade skall hämtas till rätten antingen omedelbart eller till en senare dag. Lag (2005:683). 15 § Kommer målsäganden eller den tilltalade tillstädes genom ombud, då föreläggande meddelats honom vid vite att infinna sig personligen, äge rätten i stället för att förelägga nytt vite förordna, att han skall hämtas till rätten antingen omedelbart eller till senare dag. 16 § Har vite förelagts part eller skall part hämtas till rätten och finnes hämtning ej kunna ske, må dock förberedelsen avslutas utan hinder av att parten kommit tillstädes allenast genom ombud eller uteblivit. 17 § Uteblir en part från ett sammanträde under förberedelsen där en rättegångsfråga skall prövas, får frågan ändå prövas, om handläggningen av målet skall fortsätta. Lag (2005:683).
Genomförande av oskuldspresumtionsdirektivet (committee_report)
2 § rättegångsbalken att den tilltalade ska vara närvarande vid huvudförhandlingen både i tingsrätten och i hovrätten. Det är möjligt att under vissa förutsättningar…
2 § rättegångsbalken att den tilltalade ska vara närvarande vid huvudförhandlingen både i tingsrätten och i hovrätten. Det är möjligt att under vissa förutsättningar göra undantag från huvudregeln att den tilltalade ska vara närvarande vid huvudförhandlingen i tingsrätten. Den tilltalade ska till att börja med alltid ha delgivits stämning och, utom i sällsynta fall, även kallelse till förhandlingen (45 kap. 9 §, jfr 33 kap. 2 § och 46 kap. 15 a § rättegångsbalken). Kallelsen ska innehålla information om att målet kan komma att avgöras trots att den tilltalade uteblir eller endast inställer sig genom ombud (45 kap. 15 § rättegångsbalken). En ytterligare förutsättning för prövning även om den tilltalade uteblir är enligt 46 kap. 15 a § rättegångsbalken att saken ska kunna utredas tillfredsställande.
Modernare regler för användningen av tvångsmedel (bill)
den drabbade få tillfälle att när- vara, om det kan antas att det kommer fram uppgifter som enligt 2 § hindrar beslag. Det som sägs i första stycket gäller inte om det…
den drabbade få tillfälle att när- vara, om det kan antas att det kommer fram uppgifter som enligt 2 § hindrar beslag. Det som sägs i första stycket gäller inte om det finns särskilda skäl mot närvaro. Undersökningsledaren får be- sluta att det som förekommit vid en genomsökning inte får uppenbaras. 11 c § Den som avses i 11 b § första stycket har rätt att ha ett biträde närvarande om det kan ske utan men för utredningen och biträdet uppfyller de krav som ställs på en försvarare i 21 kap. 3 § tredje stycket. Om den som avses i 11 b § första stycket är under femton år bör den som har vårdnaden om honom eller henne vara närvarande vid genom- sökningen, om det kan ske utan men för utredningen. 11 § 4 Om den från vilken beslag sker, inte är närvarande vid beslaget, skall han utan dröjsmål underrättas om det och om vad som har skett med det beslagtagna.