Juridiskt prisma · 2026-09-06
ArkivSVEN

Juridiskt prisma — 2026-09-06

Uppdaterad: 2026-09-06 21:40
Dagens nyheter genom ett juridiskt prisma – grundat i vår databas över svensk lagstiftning.
Original — ordagrant från källan Analys — vår juridiska insikt (inte en källa)

Dagens nyheter genom det juridiska prismat (3)

Urval efter juridisk vinkel. För varje: original → faktakoll och rättslig grund → saklig analys.
Filtrera efter rättsområde:
Original — Aftonbladet
Kontroll av yrkeshögskolan kan skärpas Kopiera länk
Regeringen vill se bättre insyn i och kontroll av yrkeshögskolan. En utredare ska bland annat…
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/j0xX40/kontroll-av-yrkeshogskolan
Analys
Från och med den 1 april 2027 får MYH enligt Förordning (2009:130) 12 § genomföra tillsyn, kvalitetsgranskning, uppföljning, utvärdering och kontroll på plats.
Från samma datum ska den som ansöker om eller har fått beslut om yrkeshögskoleutbildning enligt Förordning (2009:130) 6 a § snarast anmäla ändrade förhållanden som kan påverka beslutets förutsättningar.

Kärnfråga

Yrkeshögskolans anordnare står inför en möjlig förhandskontroll av ägare och ledning, inte bara efterhandskontroll av utbildningens kvalitet. Om förslagen blir regler ändras tyngdpunkten från rättelse av brister till prövning av vem som får bära statligt stödd utbildning. Den exakta rättsfrågan är om MYH ska få pröva aktörers lämplighet och använda fler sanktioner än indraget tillstånd. Den avgörs mot Lag (2009:128) om yrkeshögskolan 1 §, 6 §, 13 d § och 22 §, samt Förordning (2009:130) om yrkeshögskolan 8–9 §§.

  • En utbildning måste enligt Lag (2009:128) 6 § svara mot arbetslivets behov och hålla hög kvalitet och yrkesrelevans.
  • MYH är enligt Förordning (2011:1162) 1 § förvaltningsmyndighet för yrkeshögskolan.
  • MYH ska enligt Förordning (2011:1162) 2 § besluta vilka utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan och pröva statsbidrag eller särskilda medel.

Rättslig bedömning

Dagens ordning ger MYH ett tydligt kvalitetsmandat, men underlaget visar inte någon uttrycklig ägar- och ledningsprövning. Därför träffar regeringens initiativ ett faktiskt mellanrum mellan tillträdesbeslut, statsfinansiering och senare tillsyn.

  • Enligt Förordning (2011:1162) 4 § ska MYH ha tillsyn över utbildningar inom yrkeshögskolan och granska utbildningarnas kvalitet.
  • Samma bestämmelse omfattar även utbildningsanordnarnas kvalitetsarbete.
  • Enligt Förordning (2011:1162) 4 a § ska MYH inom tillsynen lämna råd och vägledning till utbildningsanordnaren. Utbildningsanordnaren är inte passiv mottagare av kontrollen. Enligt Förordning (2009:130) 8 § är anordnaren skyldig att medverka i tillsyn som initieras av MYH.
  • Tillsynen är enligt Förordning (2009:130) 8 § en självständig granskning av om verksamheten uppfyller krav i lagar och föreskrifter.
  • I tillsynen ingår enligt samma paragraf beslut om åtgärder som behövs för att anordnaren ska rätta upptäckta fel.
  • Enligt Förordning (2009:130) 9 § ska anordnaren medverka i kvalitetsgranskning utifrån kvalitetskriterier. Ledningen har redan en rättsligt relevant roll i kvalitetssystemet. Ledningsgruppen ska enligt Lag (2009:128) 13 c §, såsom återgiven i underlaget, bevaka att det systematiska kvalitetsarbetet leder till att utbildningen uppfyller 6 §.
  • Enligt Förordning (2009:130) 6 § ska det finnas en person som leder det dagliga arbetet i verksamheten.
  • Den personen ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas.
  • Enligt Förordning (2009:130) 3 § ska företrädare för arbetslivet, skolväsendet, de studerande och den dagliga ledningen ingå i ledningsgruppen.

Följder

För anordnare betyder en kommande ägar- och ledningskontroll att bolagsstruktur, ledningspersoner och ändrade förhållanden kan bli direkt relevanta för tillträde och fortsatt finansiering. För studerande och arbetsliv betyder det att kvalitetsskyddet kan flyttas tidigare i processen.

  • Om regeringen går vidare kan MYH få fler sanktionsmöjligheter när en utbildning inte lever upp till kvalitetskraven.
  • Om nuvarande ordning består är den centrala följden fortsatt tillsyn, kvalitetsgranskning, rättelsebeslut och indraget tillstånd vid stora brister.

Statsfinansieringen gör kontrollen praktiskt känslig. Enligt Förordning (2009:130) 5 kap. 1 § får statlig finansiering lämnas som statsbidrag eller särskilda medel för yrkeshögskoleutbildningar.

  • Kommuner, regioner och enskilda fysiska eller juridiska personer kan enligt Förordning (2009:130) 5 kap. 2 § få statsbidrag.
  • Universitet och högskolor med staten som huvudman kan enligt samma paragraf få särskilda medel.
  • MYH ska enligt Förordning (2011:1162) 5 § publicera resultaten av tillsyn och kvalitetsgranskning uppdelat på varje granskad utbildning.
Källor:
Faktakoll: bekräftad 1
Rättslig grund (3)
• Förordning (2011:1162) med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan (regulation)
som anges i första stycket 1-4. Förordning (2024:110). Tillsyn och kvalitetsgranskning 4 § Myndigheten ska 1. ha tillsyn över utbildningarna inom yrkeshögskolan, de…
som anges i första stycket 1-4. Förordning (2024:110). Tillsyn och kvalitetsgranskning 4 § Myndigheten ska 1. ha tillsyn över utbildningarna inom yrkeshögskolan, de utbildningar inom yrkeshögskolan som bedrivs som uppdragsutbildningar, de utbildningar som stöd lämnas för enligt förordningen (2013:871) om stöd för konst- och kulturutbildningar och vissa andra utbildningar, de utbildningar som stöd lämnas för enligt förordningen (2024:107) om stöd för en nationell yrkesutbildning samt de utbildningar som statsbidrag lämnas för enligt förordningen (2012:140) om statsbidrag för viss utbildning som rör tolkning och teckenspråk, och 2. granska kvaliteten i de utbildningar som avses i 1 samt utbildningsanordnarnas kvalitetsarbete.
• Förordning (2009:130) om yrkeshögskolan (regulation)
är skyldig att medverka i den tillsyn över utbildningen som initieras av Myndigheten för yrkeshögskolan. Med tillsyn avses i denna förordning en självständig granskning…
är skyldig att medverka i den tillsyn över utbildningen som initieras av Myndigheten för yrkeshögskolan. Med tillsyn avses i denna förordning en självständig granskning som har till syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. I tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att utbildningsanordnaren ska rätta fel som upptäckts vid granskningen. Förordning (2026:962). Kvalitetsgranskning 9 § Utbildningsanordnaren är skyldig att medverka i den kvalitetsgranskning av utbildningen som initieras av Myndigheten för yrkeshögskolan. Kvaliteten ska granskas utifrån kvalitetskriterier. Myndigheten får meddela föreskrifter om kvalitetskriterier. Innan myndigheten meddelar sådana föreskrifter ska myndigheten höra företrädare för arbetslivet. Förordning (2016:155).
• Lag (2009:128) om yrkeshögskolan (statute)
kunskaper, eller 2. i eftergymnasial utbildning eller motsvarande kunskaper. Lag (2026:572). 6 § Utbildningen ska 1. svara mot behov av kvalificerad arbetskraft i…
kunskaper, eller 2. i eftergymnasial utbildning eller motsvarande kunskaper. Lag (2026:572). 6 § Utbildningen ska 1. svara mot behov av kvalificerad arbetskraft i arbetslivet som inte tillgodoses genom en utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller en utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, eller medverka till att utveckla eller bevara kvalificerat yrkeskunnande inom ett smalt yrkesområde som är av betydelse för individen och samhället, 2. ha sin grund i kunskap som genererats dels i produktionen av varor och tjänster, dels i vetenskap och utformas så att en hög kvalitet och yrkesrelevans nås, 3. ge sådana teoretiska, praktiska och erfarenhetsbaserade kunskaper som krävs för att självständigt och i arbetslag kunna utföra kvalificerade uppgifter i arbetslivet
Original — Expressen
50 studenter på Handelshögskolan akut matförgiftade: ”Åt på en buffé” Kopiera länk
Handelshögskolans årliga resa för förstaårsstudenterna slutade med att många av dem blev akut matförgiftade – troligtvis efter en buffémiddag.  ”Vi har nu fått uppgifter om att omkring 50–60 personer har insjuknat efter resan”…
https://www.expressen.se/nyheter/50-studenter-pa-handelshogskolan--aku
Analys
Livsmedelslag (2006:804) 10 § förbjuder utsläppande på marknaden av livsmedel som inte uppfyller föreskrivna krav och villkor.
Om en avgiftsgrundande överträdelse konstateras, tas sanktionsavgift ut enligt Livsmedelsförordning (2006:813) 39 a § med belopp enligt 39 c–39 j §§.

Kärnfråga

Det omedelbara rättsläget är en offentlig kontrollfråga för den som tillhandahöll buffén, eftersom ett samlat sjukdomsutbrott pekar mot livsmedelssäkerhet. Handelshögskolans roll avgörs av om skolan själv var livsmedelsföretagare eller endast beställare. Den exakta rättsfrågan är om maten släpptes ut på marknaden och handhades i en livsmedelsverksamhet som uppfyllde kraven för säker hantering. Den prövas främst enligt Livsmedelslag (2006:804) 1 §, 2 §, 3 §, 7 § och 10 §.

  • Livsmedelslag (2006:804) 1 § anger att lagen ska säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa och konsumenternas intressen.
  • Livsmedelslag (2006:804) 3 § gör lagen tillämplig på alla stadier i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan för livsmedel.
  • Livsmedelslag (2006:804) 2 § kopplar begreppen livsmedel, anläggning och livsmedelsföretagare till EU-förordningarna 178/2002 och 852/2004.

Rättslig bedömning

Den som ansvarade för bufféserveringen är central, eftersom källan anger att studenterna åt på ett ställe som hyrts exklusivt för dem. Enligt underlaget är livsmedelsföretagare de fysiska eller juridiska personer som ansvarar för att livsmedelslagstiftningen uppfylls i verksamheten.

  • Kontrollens första steg blir att fastställa vilken anläggning som tillagade, lagrade och serverade buffén.
  • Därefter prövas om anläggningen var godkänd eller registrerad enligt systemet bakom Livsmedelslag (2006:804) 7 § och förordning (EG) nr 852/2004 artikel 6.2–6.3.
  • Om bristen ligger i personalhygien kan kontrollmyndigheten enligt Livsmedelsförordning (2006:813) 8 § uppmana berörd personal att genomgå läkarundersökning. Sjukdomsbilden hos 50–60 personer gör personal- och smittspåret rättsligt relevant, men bara om kopplingen gäller yrkesmässig hantering av oförpackade livsmedel. En läkare ska enligt Livsmedelsförordning (2006:813) 39 § anmäla sådan misstanke till kontrollmyndigheten och smittskyddsläkaren. Kontrollmyndigheten ska enligt samma bestämmelse utan dröjsmål underrätta smittskyddsläkaren om iakttagelser av betydelse för smittskyddet. Det innebär att ett bekräftat samband mellan buffén och otillåten hantering kan leda till ingripanden mot verksamheten. Underlaget ger också stöd för sanktionsavgifter, eftersom Livsmedelsförordning (2006:813) 39 a § hänvisar till 30 a § livsmedelslagen och belopp enligt 39 c–39 j §§.

Följder

För studenterna är den praktiska följden främst att deras uppgifter kan bli bevisning i kontroll- och smittskyddsarbetet. För bufféverksamheten finns tre realistiska spår.

  • Om anläggningen var korrekt registrerad och ingen brist styrks, stannar saken vid kontroll och smittspårning.
  • Om livsmedel eller rutiner inte uppfyllde kraven, kan Livsmedelslag (2006:804) 10 § aktualisera förbud mot utsläppande på marknaden.

För Handelshögskolan blir den rättsliga risken beroende av om skolan själv bedrev livsmedelsverksamhet. Om skolan endast ordnade resan och köpte måltiden, pekar de citerade reglerna tydligast mot livsmedelsföretagaren bakom buffén. Det väntade dokumentet är kontrollmyndighetens bedömning av anläggning, ansvarig livsmedelsföretagare och eventuella brister.

Källor:
Rättslig grund (3)
• MSBFS 2023:4 (regulation)
som huvudsysselsättning. 10 § Verksamhet som bedriver tunga lyft eller tunga transporter på väg, järnväg eller vatten. Samhällsviktig verksamhet inom hotell…
som huvudsysselsättning. 10 § Verksamhet som bedriver tunga lyft eller tunga transporter på väg, järnväg eller vatten. Samhällsviktig verksamhet inom hotell- och restaurangområdet 1 § Verksamhet av livsmedelsföretag, enligt definitionen i artikel 3.2 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet, som producerar eller på annat sätt levererar måltider för vård, omsorg, skola kriminalvård, försvarsmakten eller beredskapsmyndighet. Verksamheter i första stycket omfattas i de fall de antingen har minst fem anställda eller en årlig omsättning om tio miljoner kronor eller mer.
• FFS 2012:4: Generalläkarens föreskrifter om livsmedelsverksamhet inom Försvarsmakten (regulation)
2 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsme- delshygien). distributionsanläggning Sådan del av en anläggning för…
2 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsme- delshygien). distributionsanläggning Sådan del av en anläggning för distribution av dricksvatten som avser rörledningar, pumpar, reservo- arer eller liknande rörutrustning för distribution av dricksvatten (i enlighet med 1 § 3 p Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten). livsmedelsföretagare De fysiska eller juridiska personer som ansvarar för att kraven i livsmedelslagstiftningen uppfylls i de livsme- delsföretag de bedriver (i enlighet med artikel 3.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna princi- per och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheter för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäker- het).
• Livsmedelsförordning (2006:813) (regulation)
annan behandling av druvor, 3. använda uttrycket druvsortsvin vid märkning och presentation av vinprodukter, och 4. använda termen vin vid märkning och presentation av…
annan behandling av druvor, 3. använda uttrycket druvsortsvin vid märkning och presentation av vinprodukter, och 4. använda termen vin vid märkning och presentation av andra produkter än vin. Förordning (2026:78). Personalhygien 8 § Om det behövs av livsmedelshygieniska skäl skall den som är sysselsatt med livsmedelsverksamhet på uppmaning av kontrollmyndigheten genomgå läkarundersökning. Sådan undersökning bekostas av myndigheten om den inte skall ersättas enligt smittskyddslagen (2004:168). 9 § Livsmedelsverket får meddela föreskrifter om skyldighet för den som ska syssla med livsmedelsverksamhet att genom läkarintyg visa att han eller hon är fri från sjukdom eller smitta som genom livsmedel kan överföras på människor.
Original — SVT Nyheter
Polis påkörd av fyrhjuling vid Landvetter Kopiera länk
När polisen skulle kontrollera fyra fyrhjulingsförare utanför McDonalds vid Landvetter flygplats uppstod tumult. En av förarna körde då på en polis och eftersöks nu av polisen. – Jag tror att vi har ganska bra chanser att få tag på rätt…
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/polis-pakord-av-fyrhjuling-vid-
Analys
För våld eller hot mot tjänsteman enligt Brottsbalken 17 kap. 1 § är straffskalan böter eller fängelse i högst tre år.
Om brottet är grovt är straffskalan fängelse i lägst ett år och sex månader och högst åtta år.

Kärnfråga

Den eftersökta föraren möter främst en brottsutredning där bildernas och vittnenas funktion blir att knyta rätt person till körningen. Att polisen fick skrapsår och blodvite kan göra gärningen mer konkret än ett rent hot, men rubriceringen styrs av uppsåt och angreppets samband med kontrollen.

  • Den exakta rättsfrågan är om körningen var ett våldsangrepp mot en tjänsteman vid myndighetsutövning.
  • Den avgörs av Brottsbalken 17 kap. 1 §, som omfattar våld eller hot om brottslig gärning mot tjänsteman vid myndighetsutövning.
  • Om gärningen inte bedöms som fullbordad aktualiserar Brottsbalken 17 kap. 16 § ansvar för försök enligt Brottsbalken 23 kap.. Vid grovhetsbedömningen ska särskilt beaktas om gärningen har innefattat våld av allvarligt slag.

Rättslig bedömning

Här talar kontrollsituationen för att polisen agerade inom myndighetsutövning när fyrhjulingsförarna skulle kontrolleras utanför Landvetter flygplats. Sambandet mellan körningen och kontrollen är därför centralt för Brottsbalken 17 kap. 1 §. Om syftet var att hindra eller bryta kontrollen ligger gärningen nära paragrafens kärna.

  • Polisen måste utreda vem som körde på polismannen.
  • Åklagarsidan måste kunna visa att just den personen använde våld eller försökte använda våld mot tjänstemannen.
  • Föraren kan invända mot identitet, uppsåt och samband mellan körningen och myndighetsutövningen. Att en förare redan fångats räcker inte, eftersom uppgiften säger att det troligen inte är den personen som körde på polismannen. Övervakningsfilmer och vittnesuppgifter blir därför bärande bevisning för identitet och händelseförlopp. Underlaget innehåller ingen rättspraxis, så bedömningen får göras direkt mot de angivna lagreglerna. Rubriceringen som försök till våld mot tjänsteman stöds av Brottsbalken 17 kap. 16 §, eftersom försök till våld eller hot mot tjänsteman är straffbart. Samtidigt kan de lindrigare skadorna få betydelse för om åklagaren senare överväger fullbordat våld mot tjänsteman. Grovt brott kräver mer än att en polis träffats; den synliga regeln pekar särskilt på våld av allvarligt slag.

Följder

Det mest realistiska nästa steget är att polisen identifierar och hör den eftersökta föraren med stöd av film och vittnesuppgifter. Därefter avgörs om misstanken stannar vid försök eller om skadorna och körningen bär en fullbordad gärning enligt Brottsbalken 17 kap. 1 §.

  • För den eftersökta föraren står straffansvar enligt Brottsbalken 17 kap. 1 § eller 17 kap. 16 § på spel.
  • För den gripna eller kontrollerade föraren blir frågan om han kan avföras från misstanke om själva påkörningen.
  • För polisen har bevisningen praktisk betydelse, eftersom identiteten är den svaga punkten i nuläget.
  • För allmänheten visar ärendet att en trafikliknande incident kan bedömas som brott mot allmän verksamhet när den riktas mot en polis i tjänst. Den konkreta fortsättningen är att polisen försöker säkra identiteten på den förare som körde på polismannen.
Källor:
Rättslig grund (3)
• Brottsbalk (1962:700) (statute)
eller för någon enskild eller eljest att anse som grovt, skall dömas till fängelse i högst två år. Lag (1999:792). 16 § För försök, förberedelse eller stämpling till…
eller för någon enskild eller eljest att anse som grovt, skall dömas till fängelse i högst två år. Lag (1999:792). 16 § För försök, förberedelse eller stämpling till våld eller hot mot tjänsteman, grovt våld eller hot mot tjänsteman, angrepp mot tjänsteman, grovt angrepp mot tjänsteman, övergrepp i rättssak, grovt övergrepp i rättssak, skyddande av brottsling eller grovt skyddande av brottsling döms det till ansvar enligt 23 kap. Detsamma gäller för försök eller förberedelse till främjande av rymning eller flykt eller grovt främjande av rymning eller flykt samt för försök till rymning eller grov rymning. Lag (2026:924). 17 § Har upphävts genom lag (2012:301). 18 kap. Om högmålsbrott
• Rättegångsbalk (1942:740) (statute)
med hjälp av elektronisk kommunikation och det kan antas att brottets straffvärde överstiger fängelse i ett år, 5. utpressning enligt 9 kap. 4 § första stycket…
med hjälp av elektronisk kommunikation och det kan antas att brottets straffvärde överstiger fängelse i ett år, 5. utpressning enligt 9 kap. 4 § första stycket brottsbalken, om det kan antas att brottets straffvärde överstiger fängelse i ett år, 6. grov utpressning enligt 9 kap. 4 § andra stycket brottsbalken, 7. allmänfarlig ödeläggelse eller grovt sabotage enligt 13 kap. 3 § första stycket eller 5 § brottsbalken, 8. krigsanstiftan eller grovt utlandsspioneri enligt 19 kap. 2 eller 6 b § brottsbalken, 9. grovt narkotikabrott enligt 3 § första stycket narkotikastrafflagen (1968:64), 10. grovt vapenbrott enligt 18 kap. 2 § första stycket vapenlagen (2026:408), 11. grov narkotikasmuggling, grov vapensmuggling eller grov smuggling av explosiv vara enligt 6 § tredje stycket, 6 a § tredje stycket eller 6 b § tredje stycket lagen (2000:1225) om straff för smuggling
• Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier m.m. (bill)
fråga om våld på person (jfr NJA II 1948 s. 301 f.). Det innebär att såväl misshandel som vissa frihetsbrott, t.ex. människorov eller olaga frihetsberövande, kan utgöra…
fråga om våld på person (jfr NJA II 1948 s. 301 f.). Det innebär att såväl misshandel som vissa frihetsbrott, t.ex. människorov eller olaga frihetsberövande, kan utgöra våld mot tjänsteman om övriga förutsättningar i bestämmelsen är uppfyllda. Även om våld mot tjänsteman i 17 kap. 1 § brottsbalken inte föreskriver något uttryckligt krav på effekt av våldet så förutsätts att en person tillfogas kroppskada, sjukdom eller smärta eller försätts i vanmakt eller något annat sådant tillstånd (jfr NJA 1992 s. 528 och NJA 2015 s. 668). Hotbegreppet i 17 kap. 1 § brottsbalken omfattar enligt förarbetena allt hot om våld medan hot om annat än våld betecknas som förgripelse mot tjänsteman (prop. 1948:80 s. 156).