Juridiskt prisma · 2026-09-03
ArkivSVEN

Juridiskt prisma — 2026-09-03

Uppdaterad: 2026-09-03 19:08
Dagens nyheter genom ett juridiskt prisma – grundat i vår databas över svensk lagstiftning.
Original — ordagrant från källan Analys — vår juridiska insikt (inte en källa)

Dagens nyheter genom det juridiska prismat (3)

Urval efter juridisk vinkel. För varje: original → faktakoll och rättslig grund → saklig analys.
Filtrera efter rättsområde:
Original — Aftonbladet
Regeringen: Stärk mödra- och förlossningsvården Kopiera länk
Patientsäkerheten inom mödrahälsovården, förlossningsvården och eftervården ska stärkas – utifrån…
Analys
Patientsäkerhetslagen 4 kap. 4 § gör barnmorskeyrket till ett legitimationsyrke eller ett yrke som kräver särskilt förordnande.
Högskoleförordningen (1993:100) anger att barnmorskeexamen omfattar 90 högskolepoäng och kräver av Socialstyrelsen utfärdad legitimation som sjuksköterska.

Kärnfråga

Mödra- och förlossningsvården får främst ett skärpt styrningsläge, inte en ny sanktionsregel. När regeringen ger Socialstyrelsen uppdraget blir den praktiska följden att regioner och professioner måste mäta sin vård mot befintliga kunskapsstöd. Den exakta rättsfrågan är hur staten får styra säkerheten i graviditets-, förlossnings- och eftervård utan att ändra behörighetsreglerna. Den avgörs av patientsäkerhetslagen (2010:659) 1 kap. 1 §, 3 kap. 12 §, 4 kap. 1, 3–5 och 11 §§ samt patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) 1 kap. 1 §.

  • Patientsäkerhetslagen 1 kap. 1 § anger att lagen ska främja hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvård och jämförlig verksamhet.
  • Patientsäkerhetslagen 4 kap.
  • Patientsäkerhetslagen 4 kap. 11 § ger regeringen eller utsedd myndighet rätt att meddela föreskrifter om legitimation och annan behörighet.

Rättslig bedömning

Socialstyrelsens uppdrag passar in i myndighetens normgivande och vägledande roll enligt det underlag som anger föreskriftskompetens. Patientsäkerhetslagen 3 kap. 12 § låter regeringen eller utsedd myndighet meddela föreskrifter om hur anmälningsskyldighet ska fullgöras och vad en patientsäkerhetsberättelse ska innehålla.

  • Regionerna är målgrupp för informationsinsatsen och måste därför förhålla sig till säkra förlossningar samt befintliga kunskapsstöd.
  • Berörda professioner får inte behandla hemförlossningar som ett område utanför patientsäkerhetsreglernas ram.
  • Barnmorskor och andra legitimerade yrkesutövare verkar inom behörighetssystemet, inte endast inom lokal praxis. Behörighetsreglerna är centrala eftersom brister vid hemförlossningar berör personalens formella kompetens och ansvar. Patientsäkerhetslagen 4 kap. 1 § knyter legitimation till föreskriven examen, utbildning och i förekommande fall praktisk tjänstgöring. Den anger också krav på kunskap om vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och relevanta författningar. Socialstyrelsens roll förstärks även genom patientsäkerhetsförordningen 1 kap. 1 §, som kompletterar patientsäkerhetslagen.

Följder

Den realistiska effekten är att tillsyns- och kvalitetsfrågor flyttas närmare konkreta rutiner för graviditet, födsel och eftervård. Skillnader mellan regioner blir svårare att försvara när statlig information uttryckligen riktas mot likvärdig och säker vård.

  • För regioner betyder uppdraget att befintliga kunskapsstöd blir en tydligare jämförelsenorm.
  • För barnmorskor betyder reglerna att legitimation och yrkestitel förblir grunden för behörig yrkesutövning.
  • För kvinnor som föder hemma eller på sjukhus betyder uppdraget att säkerhetsinformationen ska avse vården före, under och efter förlossningen. Om brister kvarstår ligger fokus enligt underlaget på patientsäkerhet, behörighet och Socialstyrelsens föreskrifts- och informationsfunktion.
Källor:
  • Patientsäkerhetslag (2010:659)
  • Patientsäkerhetsförordning (2010:1369)
  • Högskoleförordning (1993:100)
  • HSLF-FS 2017:80: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om legitimation för yrke inom hälso- och sjukvården vid utbildning från tredjeland
  • Förordning (1999:1134) om belastningsregister
  • HSLF-FS 2016:64: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om erkännande av yrkeskvalifikationer inom hälso- och sjukvården
  • Förordning (2006:196) om register över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal och personal med bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska
Rättslig grund (3)
Patientsäkerhetslag (2010:659) (statute)
patientsäkerhetsarbete. 12 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om 1. hur anmälningsskyldigheten enligt 5-7 §§ ska fullgöras…
patientsäkerhetsarbete. 12 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om 1. hur anmälningsskyldigheten enligt 5-7 §§ ska fullgöras, och 2. vilka uppgifter som ska ingå i en patientsäkerhetsberättelse enligt 10 §. 4 kap. Behörighetsfrågor Legitimation 1 § Den som i enlighet med vad som anges i nedanstående tabell har avlagt högskoleexamen eller har gått igenom utbildning och som, i förekommande fall, fullgjort praktisk tjänstgöring ska efter ansökan få legitimation för yrket. Legitimation får inte meddelas om förhållandena är sådana att legitimationen skulle ha återkallats enligt bestämmelserna i 8 kap. om sökanden hade varit legitimerad. En legitimerad psykoterapeut ska i samband med sin yrkesutövning ange sin grundutbildning.
Patientsäkerhetsförordning (2010:1369) (regulation)
i 8 kap. patientsäkerhetslagen (2010:659) om yrkesutövaren hade varit legitimerad. Förordning (2016:161). 17 § För att få ett bevis om specialistkompetens krävs att…
i 8 kap. patientsäkerhetslagen (2010:659) om yrkesutövaren hade varit legitimerad. Förordning (2016:161). 17 § För att få ett bevis om specialistkompetens krävs att yrkesutövaren har en svensk legitimation som läkare, tandläkare eller sjukhusfysiker. Legitimationen får inte vara tidsbegränsad. Bevis om specialistkompetens får endast utfärdas för specialiteter som anges i föreskrifter meddelade av Socialstyrelsen. För att få kalla sig specialistsjuksköterska krävs att yrkesutövaren har en svensk legitimation som sjuksköterska. Legitimationen får inte vara tidsbegränsad. Bevis om rätt att kalla sig specialistsjuksköterska får endast utfärdas för inriktningar som avses i högskoleförordningen (1993:100). Förordning (2026:87). Övriga bestämmelser
Kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården m.m. (committee_report)
(5 kap. 4 §). Vidare ska regionen erbjuda en god hälso- och sjukvård åt den som är bosatt inom regionen (8 kap. 1 §). Patientsäkerhetslagen Patientsäkerhetslagen…
(5 kap. 4 §). Vidare ska regionen erbjuda en god hälso- och sjukvård åt den som är bosatt inom regionen (8 kap. 1 §). Patientsäkerhetslagen Patientsäkerhetslagen (2010:659) syftar till att främja hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvård och därmed jämförlig verksamhet (1 kap. 1 § första stycket). Med hälso- och sjukvårdspersonal avses i lagen bl.a. den som har legitimation för ett yrke inom hälso- och sjukvården (1 kap. 4 § första stycket 1). Den som i enlighet med vad som anges i en tabell i 4 kap. 1 § har avlagt högskoleexamen eller har gått igenom utbildning och som, i förekommande fall, fullgjort praktisk tjänstgöring ska efter ansökan få legitimation för yrket. Legitimation får inte meddelas om förhållandena är sådana att legitimationen skulle ha återkallats enligt bestämmelserna i 8 kap. om sökanden hade varit legitimerad (4 kap. 1 § första och andra styckena).
Original — Expressen
Åtalet: Kom in genom fönster – våldtog rullstolsburen kvinna Kopiera länk
Mannen i 25-årsåldern klättrade in genom fönstret till en kvinna med funktionsnedsättning, för att leverera öl. Sen våldtog han henne, enligt misstankarna. Åklagaren vill utvisa mannen på livstid.
Analys
Om domstolen beslutar om utvisning måste den samtidigt ange återreseförbudets längd enligt Utlänningslagen 8 a kap. 10 §.
Om gärningen bedöms som grov våldtäkt aktualiseras Brottsbalken 6 kap. 1 § med fängelse i fem till tio år.

Kärnfråga

Efter den 1 september 2026 prövas utvisningen som en följdfråga i brottmålet, inte som ett separat migrationsärende.

  • Om mannen fälls för våldtäkt räcker brottstypen och en strängare påföljd än böter för att utvisningsfrågan ska bli central. Den exakta rättsfrågan är om domstolen, vid en fällande dom, ska besluta om utvisning enligt Utlänningslagen (2005:716) 8 a kap. 1 §. Den nya lydelsen anger tre villkor: brott med strängare påföljd än böter, särskilda förutsättningar enligt 8 a kap. 3–6 §§, och övervikt för skälen för utvisning. - Åklagaren har redan väckt talan om utvisning, vilket följer modellen i Utlänningslagen 8 a kap. 8 §.
  • Brottmålsdomstolen prövar både åtalet och utvisningsyrkandet enligt samma paragraf.
  • Ett beslut om utvisning ska enligt Utlänningslagen 8 a kap. 10 § innehålla återreseförbud för viss tid eller utan tidsbegränsning.

Rättslig bedömning

Våldtäktsåtalet bedöms först enligt Brottsbalken (1962:700) 6 kap. 1 §, där grov våldtäkt ger fängelse i lägst fem och högst tio år. Samma utdrag anger att särskild hänsynslöshet eller råhet kan göra brottet grovt. Här pekar underlaget på omständigheter som rör både skuldfrågan och straffvärdet. Kvinnan uppges ha svåra funktionsnedsättningar, sitta i rullstol och bara tala i mycket korta meningar. - Åklagaren måste bevisa samlag, bristande frivillighet och mannens ansvar.

  • Försvaret bestrider samlag och framhåller att teknisk bevisning saknas.
  • Chattar med sexuella inviter som avvisats kan stödja åklagarens berättelse om frivillighetens frånvaro.
  • Övervakningsbilder och uppgifter om inträde genom fönster kan stödja närvaro och händelseförlopp. Utvisningsdelen påverkas av att mannen är afghansk medborgare, saknar skyddsstatus och enligt uppgifterna saknar familj i Sverige. Permanent uppehållstillstånd enligt gymnasielagen hindrar inte i sig en prövning enligt Utlänningslagen 8 a kap. 1 §. Domstolen ska enligt Utlänningslagen 8 a kap. 2 § väga brottslighetens straffvärde, karaktär och risken för fortsatt brottslighet mot anknytningen till Sverige. Av underlaget talar avsaknad av familj i Sverige och Migrationsverkets besked om verkställighetshinder för åklagarens utvisningsyrkande.

Följder

Vid friande dom faller både straffpåföljd och utvisning på grund av detta åtal. Vid fällande dom blir huvudföljderna fängelse, prövning av utvisning och återreseförbud. 1 § med fängelse i fem till tio år. 10 §.

  • Ett beslut om utvisning enligt 8 a kap. utlänningslagen registreras enligt Förordning (1999:1134) om belastningsregister, punkt 6 i underlaget. För målsäganden får skuldfrågan störst praktisk betydelse, eftersom bevisningen enligt underlaget kretsar kring hennes uppgifter, chattar och personalens iakttagelser. För den tilltalade är utvisningsyrkandet den mest långtgående följden utöver fängelse, eftersom åklagaren yrkar på livstids utvisning.
Rättslig grund (3)
Utlänningslag (2005:716) (statute)
barnet har åberopats omständigheter som avses i artikel 3.5 och 3.6 i skyddsgrundsförordningen. Lag (2026:1142). 8 a kap. Utvisning på grund av brott Allmänna…
barnet har åberopats omständigheter som avses i artikel 3.5 och 3.6 i skyddsgrundsförordningen. Lag (2026:1142). 8 a kap. Utvisning på grund av brott Allmänna förutsättningar för utvisning 1 § /Upphör att gälla U:2026-09-01/ En utlänning får utvisas ur Sverige om han eller hon döms för brott till en strängare påföljd än böter, eller om en domstol undanröjer en villkorlig dom eller skyddstillsyn som utlänningen har dömts till och dömer till en annan påföljd, och 1. gärningen är av sådant slag och övriga omständigheter är sådana att det kan antas att han eller hon kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet här i landet, eller 2. brottet har ett straffvärde som motsvarar fängelse i minst sex månader eller som annars är av sådan karaktär att utlänningen inte bör få stanna kvar i Sverige.
Lag (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar (statute)
handläggning 7 § Mål och ärenden enligt denna lag ska handläggas skyndsamt. Proportionalitetsbedömning 8 § En åtgärd enligt denna lag får vidtas endast om skälen för…
handläggning 7 § Mål och ärenden enligt denna lag ska handläggas skyndsamt. Proportionalitetsbedömning 8 § En åtgärd enligt denna lag får vidtas endast om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för utlänningen eller för något annat motstående intresse. 2 kap. Utvisning och verkställighet av ett beslut om utvisning Förutsättningar för att besluta om utvisning 1 § /Upphör att gälla U:2027-03-01/ En utlänning får utvisas ur Sverige enligt denna lag om utlänningen 1. med hänsyn till vad som är känt om hans eller hennes tidigare verksamhet och övriga omständigheter kan antas komma att begå eller på annat sätt medverka till ett brott enligt terroristbrottslagen (2022:666), eller 2. kan utgöra ett allvarligt hot mot Sveriges säkerhet. 1 § /Träder i kraft I:2027-03-01/ En utlänning får utvisas ur Sverige enligt denna lag om det
CASE OF M.E. v. SWEDEN - [Swedish Translation] by the Swedish National Courts Administration (case_law)
mål. II. GÄLLANDE NATIONELL LAGSTIFTNING OCH PRAXIS A. Utlänningslagen – behov av internationellt skydd 28. De grundläggande bestämmelser som kan tillämpas på det…
mål. II. GÄLLANDE NATIONELL LAGSTIFTNING OCH PRAXIS A. Utlänningslagen – behov av internationellt skydd 28. De grundläggande bestämmelser som kan tillämpas på det aktuella målet och som rör utlänningars rätt att resa till och uppehålla sig i Sverige framgår av utlänningslagen (2005:716). Den fastställer de villkor enligt vilka en utlänning kan förvisas eller utvisas ur landet samt förfarandena kring verkställandet av dessa beslut. 29. 5 kap 1 § utlänningslagen föreskriver att en utlänning som anses vara flykting, alternativt skyddsbehövande, med vissa undantag har rätt till uppehållstillstånd i Sverige.
Original — SVT Nyheter
Kristdemokraternas förslag: Inrätta viltmyndighet i Karlstad Kopiera länk
Landsbygdsministern Peter Kullgren vill arbeta för att en myndighet för viltförvaltning och vapen ska inrättas – och att den placeras i Karlstad.
Analys
Myndighetsförordning (2007:515) 2 § kräver att myndigheten leds av myndighetschef, styrelse eller nämnd.
Om myndigheten placeras i Karlstad blir bemanning och lokalisering en genomförandefråga kring de angivna 277 årsarbetskrafterna.

Kärnfråga

Myndigheten blir inte rättsligt verksam genom ministerns uttalande, utan först genom ett regeringsstyrt norm- eller beslutspaket. Placeringen i Karlstad är därför politiskt avgörande men rättsligt sekundär till instruktion, uppgifter och ansvarsfördelning. Den exakta rättsfrågan är om regeringen kan skapa en förvaltningsmyndighet under sig, ange ledningsform och flytta uppgifter om viltförvaltning och vapen dit. Myndighetsförordning (2007:515) 1 § gör förordningen till grundregim för förvaltningsmyndigheter under regeringen, om annan lag eller förordning inte avviker.

  • Ledningsformen ska anges i myndighetens instruktion eller annan författning enligt 2 §.
  • Myndighetsförordning (2007:515) 3 § lägger ansvaret på ledningen inför regeringen.
  • Myndighetsförordning (2007:515) 4 § kräver arbetsordning, verksamhetsplan samt intern styrning och kontroll.

Rättslig bedömning

Om förslaget genomförs behöver regeringen alltså ge den nya myndigheten en instruktion, på samma sätt som andra myndigheter har särskilda instruktioner. Underlaget visar modellen i Förordning (2011:619) med instruktion för Havs- och vattenmyndigheten 8–11 §§, där myndighetschef, generaldirektör, insynsråd och personalansvarsnämnd regleras. Den praktiska kärnan är ansvarsflytten från befintliga aktörer till en nationell myndighet med 277 årsarbetskrafter. Länsstyrelsernas remisskritik träffar därför inte bara organisationen, utan frågan om splittrat ansvar mellan artskydd och viltförvaltning.

  • Regeringen måste ange vilka uppgifter den nya myndigheten får.
  • Myndighetens ledning måste bedriva verksamheten effektivt, lagenligt och förenligt med EU-förpliktelser enligt 3 §.
  • Ledningen måste besluta arbetsordning och intern kontroll enligt 4 §. När uppgifter berör flera myndigheter pekar underlaget på krav på samverkan eller samråd i närliggande regleringsmodeller. Förordning (2022:1718) med instruktion för Polismyndigheten 53 § visar att särskilda undantag från myndighetsförordningen kan göras för vissa ärendetyper. Det finns ingen rättspraxis i underlaget, så bedömningen styrs av förordningstext och myndighetsinstruktionsmodeller. Den rättsliga risken ligger främst i otydlig kompetensfördelning, eftersom remisskritiken uttryckligen avser delat ansvar och artskyddets relation till viltförvaltningen.

Följder

För jägare, vapenägare och berörda företag får förslaget praktisk betydelse först när uppgifter och ärendetyper faktiskt förs över. En ny nationell myndighet kan samla handläggning och föreskriftsansvar, men underlaget visar inte vilka beslut som skulle flyttas. För länsstyrelserna betyder förslaget en möjlig kompetensförlust och ny gränsdragning mot nationell styrning. Remissutfallet gör att regeringen måste hantera invändningen om splittrat ansvar innan instruktionen kan fungera utan dubbelarbete.

  • Om regeringen går vidare väntas en instruktion som anger uppgifter, ledning och eventuella undantag.
  • Om artskydd och viltförvaltning delas mellan två nationella myndigheter måste ansvarslinjerna anges tydligt i författning eller regeringsbeslut.
Källor:
  • Myndighetsförordning (2007:515)
  • Förordning (2011:619) med instruktion för Havs- och vattenmyndigheten
  • Förordning (2018:1264) om digitalt inhämtande av uppgifter från företag
  • Förordning (2015:743) med instruktion för Åklagarmyndigheten
  • Förordning (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk
  • Förordning (2024:1005) om samordnad och säker statlig it-drift
  • Förordning (1993:527) om förvaltning av statliga fastigheter, m.m.
  • Förordning (2025:681) med instruktion för Statskontoret
Rättslig grund (3)
Myndighetsförordning (2007:515) (regulation)
Förordningens tillämpningsområde 1 § Denna förordning gäller för förvaltningsmyndigheter under regeringen. Om en lag eller en förordning innehåller en bestämmelse som…
Förordningens tillämpningsområde 1 § Denna förordning gäller för förvaltningsmyndigheter under regeringen. Om en lag eller en förordning innehåller en bestämmelse som avviker från denna förordning, gäller den bestämmelsen. Myndighetens ledning 2 § En myndighet leds av 1. en myndighetschef (enrådighetsmyndighet), 2. en styrelse (styrelsemyndighet), eller 3. en nämnd (nämndmyndighet). Myndighetens ledningsform anges i myndighetens instruktion eller i någon annan författning. Ledningens ansvar 3 § Myndighetens ledning ansvarar inför regeringen för verksamheten och skall se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten hushållar väl med statens medel. 4 § Myndighetens ledning ska 1. besluta en arbetsordning
Förordning (2011:619) med instruktion för Havs- och vattenmyndigheten (regulation)
inom ramen för det uppdrag som anges i denna instruktion, en annan förordning eller ett beslut som regeringen fattat. De sammanlagda intäkterna från myndighetens hela…
inom ramen för det uppdrag som anges i denna instruktion, en annan förordning eller ett beslut som regeringen fattat. De sammanlagda intäkterna från myndighetens hela tjänsteexport får motsvara högst fem procent av myndighetens totala förvaltningskostnader. Förordning (2013:1046). Ledning 8 § Myndigheten leds av en myndighetschef. 9 § Vid myndigheten ska det finnas ett insynsråd som består av högst tio ledamöter. Anställningar och uppdrag 10 § Generaldirektören är myndighetschef. Personalansvarsnämnd 11 § Vid myndigheten ska det finnas en personalansvarsnämnd. Tillämpligheten av vissa förordningar 12 § Myndigheten ska tillämpa personalföreträdarförordningen (1987:1101). 13 § Myndigheten ska tillämpa internrevisionsförordningen (2006:1228). Undantag från myndighetsförordningen
Förordning (2018:1264) om digitalt inhämtande av uppgifter från företag (regulation)
Inledande bestämmelser 1 § Denna förordning gäller för de myndigheter som anges i bilagan. Bestämmelserna i denna förordning syftar till att förenkla för företag att…
Inledande bestämmelser 1 § Denna förordning gäller för de myndigheter som anges i bilagan. Bestämmelserna i denna förordning syftar till att förenkla för företag att starta, driva och avveckla sin verksamhet genom att underlätta deras kontakter med och uppgiftslämnande till myndigheter. Om en annan förordning innehåller en bestämmelse som avviker från denna förordning tillämpas den bestämmelsen. 2 § Denna förordning kompletterar bestämmelserna i 6 § myndighetsförordningen (2007:515) om att en myndighet fortlöpande ska utveckla verksamheten och verka för att genom samarbete med myndigheter och andra ta till vara de fördelar som kan vinnas för enskilda samt för staten som helhet och om att myndigheten ska tillhandahålla information om myndighetens verksamhet och att följa sådana förhållanden utanför myndigheten som har betydelse för verksamheten.